Vid sidan av Cider är den häst som betytt mest för mig
Vid
sidan av Cider är den häst som betytt mest för mig
Lektra
2847
"Tina"
 |
14 Juni 1985 - 2004
|
Avkommor: Thjodolf (*1995, e. Sindarve Tulo 137), Zäta (*2002, e. Knast Halsnaes 173)
& Ådi (*2003, e. Julius 211)
Jag fick Tina som sjuåring 1992. 1995 fick hon ett hingstföl och jag hade kvar henne till årsskiftet 2001/2002, då jag gav henne till en väninna. Anledningen till detta var att hon var halt och veterinärerna inte kunde hitta felet (hon klarade bra av att gå i hagen, men kunde inte ridas). För mig som har mina hästar uppstallade var den månatliga kostnaden tung. Min väninna ville ha ett avelssto och Tina var dräktig med Knast Halsnaes. Hon fick också ett trevligt stoföl, vilket följdes av ett hingstföl våren 2003. Därefter återkom hältan och Tina avlivades tidigt 2004. Denna gång hittade veterinären grunden till problemet, men tyvärr gick det inte att få henne smärtfri.
Jag är glad att denna trevliga häst fick några bra sista år då hon kunde gå på lösdrift och få föl. Hon trivdes verkligen med det livet!
Min första och hittills enda icke-fjording är den kallblodstravare som jag köpte våren 2002. Cider hade problem med en hälta och eftersom han sedan tidigare hade pålagringar trodde jag att det var kört. Jag hade länge velat ha en kallblodstravare och detta verkade vara ett bra tillfälle att skaffa sig en! Jag fick också tag på ett trevligt femårigt sto:
Idenors
Kajsa
"Livia"
 |
Född 14 April 1997
|
Livia är en mycket känslig och ganska explosiv häst som är helt annorlunda än den coole och ibland lite late Cider. Att ha haft dessa två helt olika hästar är något som verkligen har utvecklat min ridning. Tråkigt nog tvingade min osäkra arbetssituation mig till att skära ner kostnaderna för hästarna och jag insåg att det rimliga var att sälja en av dem. När jag köpte Livia hade jag tänkt att ge henne ett livslångt hem då hon flyttat flera gånger i sitt liv och jag insåg hur mycket hon trivdes med den lugna miljön och att ha en matte. Men när det kom till kritan var valet självklart. Jag hade haft Cider i mer än tio år, så det var Livia som måste gå.
Jag hade dock en otrolig tur och behövde inte annonsera ut henne. Min hovslagares fru var på jakt efter en kallblodstravare och Ulrika och Livia fick omedelbar kontakt. Livia bor nu på en gård endast en timmes väg från mig och jag är övertygad att hon kommer att stanna där!
Background on sides from
